För mycket att göra

Jag blir gärna handlingsförlamad när jag har mycket att göra. Det är som om jag inte kan komma igång, och det är ju inte riktigt klokt när jag behöver det som mest. När handlingsförlamningen slår till sätter jag mig vid min käraste vän - datorn. Jag kan bli sittande i timmar och surfa, chatta, blogga och ha kul. Jag väntar med det viktiga ända tills pressen blir så stor att jag måste tokstressa för att hinna med mina måsten.

Det är då jag känner igen mig själv. Sådan är jag när jag är som bäst, tokstressad med piskan på ryggen. Jag far omkring med ett stort leende. Jag älskar livet när det är så.

Jag är å andra sidan mer eller mindre expert på att vila och slappa. Det är antagligen en nödvändighet för att kunna ge den intensiva perioden bränsle. Detta genomsyrar allt, t o m klädseln. Ofta klär jag mig i vitt och svart, alltså gärna samtidigt, som yin och yang.

Jag antar att jag bara får acceptera detta svarta och vita liv. Totalslappa och tokstressa. Aldrig ett jämnt flyt. Det hade gjort mig galen.

Kan detta hålla i längden tror ni?