torsdag 22 juli 2010

Tagg i tassen och blodpropp i benet

Jag passar min systers fina Golden retrieverflicka, Zassie. Hon har vunnit många skönhetstävlingar och är väluppfostrad och mycket söt. Men just nu sitter hon i mitt vardagsrum och halvskäller för att göra oss uppmärksamma på att hon faktiskt inte kan lägga sig med en plaststrut om huvudet. Häromdagen fick hon en tagg i höger framtass som tyvärr orsakade inflammation trots att den avlägsnades direkt. Nu är det strut och penicillin som gäller. Det går mycket bra med tabletterna om man lägger dem i lite leverpastej, men struten, ja jag säger då det. Hur ska det gå?

Pappa har varit på sjukhuset igen, denna gång för en blodpropp i benet, högerbenet, just det, samma som Zassie. Hela benet var svullet och varmt och efter röntgen kunde man konstatera propp från knäet och ner till foten, och en ansamling även på insidan av låret. Nu blir han behandlad med blodförtunnande medel som ska injiceras dagligen i sex månader. Idag kom han hem och jag har just varit hos honom. Han är mycket trött och orkar knappt engagera sig i något. Jag tror även att det beror på värmen. Hoppas att han blir bättre och piggare snart. Jag tror det faktiskt. Han är en riktig kämpe min pappa.

Anledningen till att jag passar Zassie är att Eva med familj är i sköna Italien. De bor på ett litet halvpensionat i bergen utanför Florens (med enbart sju dubbelrum). Dit skulle jag också vilja resa. Jag tänker mig att det är stilla och vackert. Ett liv stilla för själen, ett språk som musik, och maten sen...

Det får bli en annan gång. Nu blir det pasta här hemma - med Italiensk touch förstås, och olja från Paleohora, men den exporteras ju till Italien där man sätter sina egna etiketter på och låtsas att den är tillverkad lokalt. Världens bästa olivolja tillverkas i Paleohora - av familjen Liataki.

fredag 16 juli 2010

Spelkväll hos Neyda och Jim

Jag, Måns och Elvin var hemma hos Neyda, Jim och lille Alvin för att spela ett sällskapsspel. Det bjöds på underbar spagetti med köttfärssås och sedan spelade vi.

När vi först kom så hade Alvin precis ätit och satt alldeles insmetad med mat och hade en vindruvsklase i handen som han åt av. Det var en underbar bild och jag skulle så klart tagit ett foto av det. Jag erbjöd mig att bada honom och det var verkligen kul. Alvin älskar att bada och plaska.

Sedan åt vi middag, Alvin åt lite till eftersom han älskar mat, och sedan spelade vi Carcasonne, ett mycket trevligt spel som inte tar alltför lång tid.

Alvin i nybadat skick.
Neyda i sin fina gula topp. Hon har slutat amma eftersom den lille spjuvern började bita henne. Det är så klart en lättnad eftersom hon nu får äta ägg igen. Neyda älskar sockerkaka till exempel.

På stranden med tomten

När jag var i Höllviken ringde Carina och ville till stranden. Perfekt! Meia hade förstås bestämt sig för att ha tomteklänningen och anlände i den med en liten glitterväska i handen.

Det var många som kommenterade "Titta där kom en liten lockig tomte förbi" och många var det som fick sig ett gott skratt, och vi kände oss liiiite speciella. Det var nog det roligaste strandbesök vi haft på mycket länge. När vi sedan körde till kanalkiosken för att äta glass kom en farbror förbi och kommenterade han också "Får man önska sig något redan nu?" och Meia svarade att det gick väl bra "Då önskar jag mig fred på jorden", och då svarade mamma Carina med sitt underbaraste leende "Ja, det fixar vi". Sedan åt vi magnumglassar allesammans för att avrunda dagen.

Här är den lilla tomten.
Här är Nema som numera sysslar mycket med koreografi till olika danser. Så det blev en hel del uppvisning.
Man kan ju ha mammas klänning också för att variera lite.
Meia och Nema grävde gropar ända ner till vattnet.

Slappa dagar i Höllviken

Richards trädgård skänker mig sådan stillhet som jag så väl behöver mellan varven. Här finns fåglarna, fjärilarna och humlorna som stilla sysslar med sitt medan jag bara sitter och njuter. Det är en mycket gammal och stor trädgård med gigantiska träd och blommande buskar, och den gränsar till en skogig tomt som stått orörd i alla år. Här finner jag ro och här blir jag uppassad med vin och god mat, och på morgnarna med te på sängen. Det händer ofta att jag får en och annan underbar fotmassage med olivolja. Olja från Paleohora förstås. Musiken är också den ett fint inslag. När vi grillar (vilket vi alltid gör på kvällen) så ljuder ljuvlig musik från anläggningen som finns i trädgården. Ja, Richard har så klart tagit ut en stereoanläggning som han har vid grillplatsen - helt underbart!

Vy från grillplatsen.


Richard försöker posera efter mina anvisningar, lite skäggig förstås, men ändå :)

måndag 12 juli 2010

Saknar mina älsklingar

Jag saknar Paleohora och mina flickor. Det är alltid svårt att ställa om sig, och för mig tar det lite tid. Jag vill stanna kvar i känslan så länge jag kan så därför packar jag upp mycket långsamt, och fortfarande är inte mina väskor helt tömda. Det doftar ju Paleohora om dem.

Minnena av skrattande lilla Elli vimlar runt i huvudet, och bilden av Johanna med fina magen. Jag vet ju att de kommer snart och jag längtar enormt. Det ska bli så kul att få göra utflykter och att få ta hand om dem här i Sverige. Nu blir det jag som är chefen och lagar maten, på mitt vis förstås. Jag ska pyssla om, ta hand om och greja på mitt allra bästa vis. Jag tror att Johanna har längtat efter Sverige och den svenska sommaren ganska länge nu och jag hoppas att hon får allt det hon drömt om när hon kommer, som till exempel någon regnig dag.

Jag var på stranden med Neyda, Jim och lille Alvin igår. Det var underbart att se dem igen. Alvin vandrade ut i låga vattnet med sina mycket små babyfötter (med min hjälp förstås eftersom han inte kan gå än) men mycket snart tyckte han att det blev för kallt och gjorde miner. Då gick farmorn upp med honom på filten där han fick en banan. Den klämde han på någon minut helt själv - jättehungrig. Han älskar mat och äter fantastiskt mycket.

På kvällen åt vi middag och tittade på finalen tillsammans. Svettigt värre i värmen var det, men det lättade en del efter åskan och ösregnet. Neyda var mäkta imponerad. Hon hade inte sett ett sådant oväder i Sverige förut och trodde inte att det förekom här. Hon stod i köksfönstret och beundrade det hela, och jag tänkte på Håkan som också älskade åska och starka naturupplevelser. Mindes när han stod ute på piren i Malaga i åskväder och full storm och beundrade naturens krafter.

Jag ska samla och organisera mina senaste bilder ifrån resan och lägga upp här snart. Tills dess får ni nöja er med en liten sjöbuse: Elli på sandy beach.

lördag 3 juli 2010

Det ljuva livet i Paleohora

Det är mycket mys i solen och värmen här dessa dagar men jag måste säga att paniken tyvärr börjar infinna sig. Jag räknar nu dagarna till den 9 juli när jag måste resa hem. Det innebär att jag nu måste pressa det mesta ur allting, inte bara pressa på stranden utan allt annat också, och jag kan känna mig hysterisk när jag tänker på det. Därför försöker jag undvika att tänka på det helt enkelt.

Jag borde alltså vara på stranden med Johanna, hennes svägerskor och alla barnen just nu men dumt nog så bokade jag in en tid för vaxning av benen kl. 11.00 och då får man inte bada direkt, och det kan jag säga: att ligga på stranden utan att bada är en omöjlighet för mig. Jag får allt tåla mig till efter lunchen. Ja, ni ser själv vilka svåra problem man har att tampas med här ;). Det innebär ju dock att jag fick en stund över till att blogga i mitt airconditionrum.

Så håll till godo, här kommer bilderna.
Elli hittade en klubba i vagnen precis innan middagen. Det hindrade inte henne från att äta sedan förstås.

Min fina dotter med nya halsbandet som hon fick av Eftihoula.
Får det lov att vara lite olja och vinäger kanske, men skynda er för den är TUNG!
Allas lilla älskling - mormors solstråle.
Mjuk flicka i varmt ljus.
Stavroula och Eftihoula.
Mina älsklingar - Elli och Johanna.
Lilla Efterpi i jättecool tröja.
Emmanouela tar en paus från serveringen på restaurangen.
Den här väggen finns inte långt från Johannas hus och jag tycker den är mycket vacker.
Dags att göra chilopites (pasta) för hela året. Här visar underbara Eleni upp en remsa.
Mamma Efi är chefen förstås och döttrarna hjälper till under stränga kommandon. Efi skulle inte få för sig att köpa färdig pasta. Den är helt enkelt inte lika färsk och näringsrik som den hon gör själv. Här kan hon lita på ingredienserna och att äggen är färska eftersom de kommer från hennes egna höns på gården, där de dagligen fridfullt går omkring och pickar.
Emmanouela är mellanhand innan Eleni hänger upp. När allt är klart läggs pastan upp på ett stort bord för att torka. Det är viktigt att väder och vindförhållanden är perfekta för att pastan ska torka snabbt.
När Johanna hade varit i Chania fick Elli ett par fina sandaler i läder. Grekerna kallar dem typiska turistskor :)
Igår var vi på Stoney beach och badade och satt på café. Här är Efterpi med sin kompis Theodora.
Fina Eftihoula. Hon är Aris äldsta syster (men yngre än honom) och är gift med Roland och bor i Quatar. Roland är på Mykonos och kommer hit i morgon söndag.
Fina lilla älsklingen efter ett par dopp.
Lilla trötta vännen tar igen sig efter kvällsbadet hemma medan hon tittar på Pettson och Findus, en av hennes favoriter.
På stranden fick hon en glass med tatuering i pinnen. Hon var mycket stolt över den för Panajota fick också en.
Johanna köpte äntligen en hylla till skorna. Fint blev det.
Här är en underbar vägg i Johannas vardagsrum. Träfiskar och sjöstjärnor.
En annan detalj, visst ser det liiite svenskt ut.
Den här fina plattalonen (vattenmelonen) har Elli gjort på dagis.
Här är Johannas syhörna. Jag har upptäckt att hon är mycket för att organisera.
En av pallarna som Johanna målat.
Så här fina blev möblerna. Det är bara dynorna som ska få nya fodral. Jag och Johanna satt där igår och åt ägg och kaviar och myste med alla ljusen tända.
Himla fint tycker jag.
Den andra pallen.
Så här ser soffan ut innan den kläs om.
Fåtöljen blev klar nyss och den passar ju fint till den gröngula pallen med nya ljuslyktan.

Nu är det dags att sticka till lördagslunchen och sen blir det stranden för min del.

onsdag 30 juni 2010

Nu kommer ett långt inlägg med massor av bilder :) Det är mycket som händer här i lilla byn faktiskt. Kostas (Aris farbror) fyllde 50 i helgen och det firade vi på Anidri beach under fullmånen vilket var helt underbart. Stavroula, Aris kusin, kom för ett par dagar sedan med fina presenter till alla barnen. Igår kom Eftihoula, Aris syster, även hon med presenter. Det är mycket sociala möten hela tiden och familjen är underbar. Igår samlades vi hemma hos Aris föräldrar på takterrassen och satt och pratade i solnedgången. Vi åt gotter som Eftihoula hade haft med sig och skrattade åt de små barnens upptåg.

Elli är som vanligt en liten pärla och pratar mer och mer hela tiden. Ibland kommer hon på något nytt ord men det är inte alltid man förstår vad hon menar. Då upprepar hon typ 50 gånger exakt på samma sätt och man viker sig nästan dubbel av skratt till slut. Som igår när hon och Johanna skulle gå hem, då sa hon något till oss alla, typ en hälsning lät det som, och det var förmodligen på grekiska, men ingen förstod vad det var hon sa. Vi prövade med allt möjligt, är det det eller är det detta? Men hon svarade bara όχι (uttalas åshi och betyder nej på grekiska) och fortsatte upprepa sitt ord. När jag gick fram och sa "godnatt då lilla gumman" så utbrast hon plötsligt καλή νύχτα (kali nichta = god natt) och vinkade till alla.
Så här såg berget ut häromdagen.
Elli och Artemis (Kostas dotter) vid det fina cafébordet. De hade just bråkat om vem som skulle få ha det lilla rosa bordet som Artemis håller i. När Efi tog fram cafébordet så lugnade flickorna ner sig. De går på samma dagis och älskar att leka tillsammans.
På restarurang Small Garden som serverar asiatisk mat och är ett trevligt alternativ till den grekiska maten (om man nu mot förmodan skulle bli trött på den, men jag förstår det om man bor i Paleohora förstås).
Mormor med sin lilla Elli.
Johanna med fina magen på Grameno beach, några kilometer från Paleohora. Johanna körde och behövde träna lite på sina nyvunna färdigheter, och jag måste säga att det gick jättebra.
Sedan körde vi och hämtade Elli på sitt fina dagis.
En morgon dukade jag och Elli till kalas med alla de små dockorna och nallarna. Jordgubbar som blivit över sen midsommarafton och så klart Ellis favorit - vattenmelon (hon uttalar det mycket roligt - plattalon - med betoning på första a:et).
Den här herren besöker dagligen Johannas trädgård och ligger gärna här i den stora cypressen i timmar och latar sig. Han är ganska dominant och macho, en riktig grek.
Vackra krokodilen i morgonglitter.
På Kostas kalas lekte barnen i ett litet tält och hade hemligheter för sig.
De här salladerna är helt ljuvliga. Osten är mizithra och smakar himmelskt. Jag kan tänka mig att det var den Odysseus var så förtjust i.
Här sjungs det för Kostas. Massor med ljus i tårtan till 50-åringen och Christina, Kostas fru var mycket gullig med alla bestyr hela kvällen. Kostas kärlek till lilla Artemis, och till barn överhuvudtaget är helt enorm, och han leker som bara en konstnär kan till barnens stora förtjusning.
Johanna ser till så att barnen får tårta. Från vänster Panajota, Artemis, Elli och Johanna.
Elli på söndagspromenad i byn med mormor. Hon har fått ett tufft hårband som är tänkt att skydda mot solen, och en liten börs i läder med Hello Kitty i losa (rosa).
Underbar gästfrihet och typisk för Paleohora, den vänliga byn.
Så vackert, och hela tiden ser man något man inte lagt märke till tidigare.
Här är restaurangen Emmanouela jobbar i. De har alldeles gudomlig mat som lagas av en grekisk mama. Lammgrytan smälter i munnen. Bilden är från söndag förmiddag och det ser därför tomt ut där men på kvällarna är det knökfullt där.
Stavroula är barnens favorit.
Stavroula är född och uppvuxen i Aten och bor där nu. Jag gillar henne mycket.
Krokodilen i skymningen.
Lille Eleftheris i badpoolen. Han är världens snällaste och tåligaste lille man. Det blir man förstås nog om man är Panajotas bror.
En berömd liten trio i poolen.
Tjejsnack i den gassande värmen.
Ett himla liv fördes men det märks ju inte på bilderna. Man kan roa sig med att titta på deras upptåg i evigheter och aldrig tröttna.
Efterpi förstod att vi blev törstiga och kom som bästa servitrisen och serverade läskande, iskalla drycker.
Lille Lefteris ville hellre ha gurka. Mamma Eleni matar.
De fina damerna på café efter badet.
Man kan vara ganska så avslappnad och naturlig om man vill.
Och Panajota är världens roligaste och en riktig idol.
Panajota är en underbar flicka som alltid kommer med mycket kvicka kommentarer.

Nu ska jag ut i solen, sanden och havet.